Fallstudie Villa

VILLA TETRIS - STOCKHOLM

Materialkombination där betong, fibercement och trä talar samma språk.

Skärgårdsvilla med Tetris-känsla trotsar gränser. Privatvillan i Stockholms inre skärgård är allt annat än det man förväntar sig.

Träskivorna kommer gråna och smälta ihop med våra skivor och betongen. Det är detta som är grundidén. Cembrit fasadskivor tittar fram bakom träskivorna som svävar utanför fasaden. Här är kravet på praktiskt material med tanke på underhåll viktigt. Att måla om fasaden som sitter bakom skulle bli komplicerat. De ljusa skivorna klär in husets undersida och bildar ett utvändigt undertak. 

Fakta

Land: Sverige
År: 2015
Arkitekt: Byggfenomen
Fotograf Åke E:son Lindman

Berättelse

Skärgårdsvilla med Tetris-känsla trotsar gränser

Privatvillan i Stockholms inre skärgård är allt annat än det man förväntar sig.

Arkitekterna har lekt med byggnormerna och skapat ett nytt modernt uttryck som är spännande, utan att vara inställsamt.

Otydligt och paradoxalt, men med största precision och hantverksskicklighet. "Mindcraft eller Östtysk betongcharm?

Träskivorna kommer gråna och smälta ihop med våra skivor och betongen. Det är detta som är grundidén. Cembrit fasadskivor tittar fram bakom träskivorna som svävar utanför fasaden. Här är kravet på praktiskt material med tanke på underhåll viktigt. Att måla om fasaden som sitter bakom skulle bli komplicerat. De ljusa skivorna klär in husets undersida och bildar ett utvändigt undertak.

Privatvillan finns i Stockholms inre skärgård. leker med en mycket modern form av snickarglädje" Så inleds artikeln i Residence med rubriken Tetris i skärgården. Villan figurerade för övrigt på magasinets omslag.

Arkitekterna på Byggfenomen beskriver huset som en Tetris-upplevelse och det är inte en dum liknelse. Det ser mycket riktigt ut som block har fallit ner lite hur som helst i en digital mångdimensionell värld.

Fasaden består av spännande öppningar, skikt och lager. Betong och obehandlad furu framträder på ytan mot en inre fond av mörk fibercement. - Det som ser staplat ut är inte staplat, det är bara ett ornament, en list i den platsgjutna betongen som krävde en enorm precision för att få till. Träfasaden är retligt lik betongen men kommer såklart att försvinna långt innan.

Fibercement är i likhet med glasytor och andra plana vertikala ytor ganska skallöst. Man läser inte nödvändigtvis ihop skivorna med plankbredd eller något annat som ger skala, berättar Daniel Johansson, arkitekt på Byggfenomen. Husets idé är att vända på det förväntade och överraska. En slags protest mot att allt byggande ska vara mätbart, rationellt och tydligt. Under byggtiden kallade de projektet "180 meters of neo-romanticism".

Men kan man verkligen kalla det här huset romantiskt?

- Romantiken växte delvis fram som en motkraft till den allt mer dominerande och mätbara mekanistiska världsbilden. Den försökte nå något som fanns inuti oss och inte utanför oss. På samma sätt som många under 1800-talet upplevde att de var fångar i mekaniken och det mätbara upplever vi som arkitekturpraktik att det ställs allt högre kvar på mätbarhet och rationalitet i olika termer.

Byggnaden försöker bejaka de paradoxer som arkitekturen lever genom, förklarar Daniel Johansson.

Det finns också en mer bildlik koppling till en av romantikens hörnstenar, ruinen. Innanför den yttre fasaden av furu sitter växtlådor med klätter- och hängväxter som med tiden kommer att leta sig ut mellan skarvarna. Likt en sytråd kommer växterna sy ihop de olika delarna.

Fakta: Cembrit Fasadsystem 1, slätt montage ventilerat på träläkt.